Hur lyssningsterapi kan hjälpa dig att reglera ditt nervsystem
Föreställ dig en terapi där du bara lyssnar på ljud eller musik som får dig att känna dig lugnare, mer uppkopplad och mer kontrollerad.
Lyssningsterapi handlar inte bara om att njuta av musik. Det är en kraftfull metod, uppbackad av vetenskap, som hjälper din hjärna och kropp att fungera bättre.
I den här bloggen kommer vi att utforska hur lyssningsterapi kan bidra till att förbättra din psykiska hälsa, baserat på ny forskning och exempel från verkligheten.
Kraften i lyssningsterapi
Lyssningsterapi använder vissa ljud, musik och frekvenser för att aktivera ditt nervsystem. Men hur fungerar det egentligen? Hemligheten ligger i neuroplasticitet, som är hjärnans fantastiska förmåga att förändras och anpassa sig.
När du lyssnar på lyssningsterapi aktiverar du delar av hjärnan som påverkar dina känslor, ditt beteende och till och med din kropp. Dessa förändringar är inte bara tillfälliga, utan kan ge bestående förbättringar i hur du mår och reagerar på livets utmaningar [Chatterjee et al., 2021].
En viktig del av lyssningsterapin är kopplingen mellan din hjärna och det autonoma nervsystemet. Denna del av nervsystemet reglerar viktiga funktioner som hjärtrytm, andning och matsmältning.
Genom att lyssna på vissa ljud kan vi balansera detta system, vilket gör att du känner dig lugnare och bättre [McCorry, 2007].
Lyssningsterapi och vagusnerven
En av de viktigaste delarna av lyssningsterapin är vagusnerven.
Du kanske har hört talas om vagusnerven som "motorvägen" mellan hjärnan och kroppen.
Denna nerv påverkar i hög grad hur vi mår, både psykiskt och fysiskt, och är direkt kopplad till vår hörsel. Lyssningsterapier, som t.ex. Safe and Sound Protocol (SSP)hjälper till att stimulera vagusnerven med ljud, vilket ger avslappning och en känsla av säkerhet [Porges, 2013].
När denna nerv stimuleras på rätt sätt känner vi oss mindre oroliga, har mer kontroll och kan hantera stress bättre.
Du kan se det som en återställningsknapp för din kropp. Stimulering av vagusnerven hjälper oss att växla från ett tillstånd av "kamp eller flykt" till ett tillstånd av "vila och återhämtning", där kroppen kan läka och sinnet känns mer avslappnat [Dolphin et al., 2022].
Tillämpningar av lyssningsterapi
Lyssningsterapi kan vara mycket effektivt för personer som lider av ångest, trauma, sensoriska bearbetningsproblem och till och med fysisk smärta.
Verktyg som Safe and Sound Protocol (SSP) är särskilt utformade för att hantera dessa frågor.
SSP är mer än bara musik.
Det är en noggrant utformad behandling som använder sig av en patenterad algoritm. För att reglera ditt nervsystem och hjälpa dig att känna dig mer balanserad och starkare [Porges et al., 2014].
Forskning visar till exempel att barn med autism som använde SSP såg stora förbättringar i sina sociala färdigheter, sin förmåga att lyssna och sin känslomässiga balans [Squillace et al., 2022].
SSP används också för personer med trauma för att hjälpa dem att bli mindre spända och känna sig säkrare och mer delaktiga [Rajabalee et al., 2022].
Lyssningsterapi handlar inte bara om att minska symtomen, utan bidrar också till att lägga grunden för en långsiktig psykisk hälsa.
Varför lyssningsterapi är så användbart idag
Dagens värld är stressig. Många människor utsätts för ständig press, osäkerhet och utmaningar som kan rubba balansen i vårt nervsystem.
Lyssningsterapi erbjuder ett skonsamt, icke-invasivt sätt att återställa balansen i vårt system.
Det är särskilt användbart eftersom det inte kräver att du medvetet tänker på dina tankar eller känslor, vilket ibland kan vara svårt. Istället arbetar den genom kroppen och får dig att må bättre inifrån och ut [Finn & Fancourt, 2018].
Eftersom det är en säker, tillgänglig och heltäckande metod är lyssningsterapi attraktiv för många människor.
Oavsett om du använder den tillsammans med andra terapier eller ensam, är den ett effektivt sätt att lugna nervsystemet. Detta ger i slutändan ett lyckligare och friskare liv [Chlan et al., 2018].
Slutsats: anpassa dig till ditt välbefinnande
Lyssningsterapi är mer än en hälsotrend, det är ett vetenskapligt baserat sätt att läka och balansera vårt nervsystem.
Genom att medvetet arbeta med ljud kan du utnyttja hjärnans naturliga förmåga att förändras, lugna ner dig och förbättra ditt allmänna välbefinnande [Ellis & Thayer, 2010].
Oavsett om du lider av ångest, trauma eller daglig stress kan lyssningsterapi vara ett kraftfullt verktyg som hjälper dig att känna dig mer sammankopplad, starkare och lugnare.
Källor:
- Chatterjee, D., Hegde, S., & Thaut, M. (2021). Neural plasticitet: Substratumet för musikbaserade interventioner inom neurorehabilitering. NeuroRehabilitering.
- McCorry, L. K. (2007). Det autonoma nervsystemets fysiologi. Amerikansk tidskrift för farmaceutisk utbildning.
- Porges, S. W. (2013). Den polyvagala teorin: Neurofysiologiska grunder för känslor, anknytning, kommunikation och självreglering.
- Dolphin, H., Dukelow, T., & Finucane, C. (2022). Den transkutana vagusnervstimuleringens kompletterande roll i moduleringen av neuro-kardiovaskulär och kognitiv prestanda. Gränser inom neurovetenskap.
- Porges, S. W., Bazhenova, O. V., Ball, E., & Lewis, G. F. (2014). Socialt engagemang och anknytningsperspektiv på studier av socialt beteende.
- Squillace, M., Porges, S. W., & Lewis, G. F. (2022). Fallstudie om effekterna av Safe and Sound Protocol (SSP) för autism. Journal of Autism and Developmental Disorders.
- Rajabalee, Y., Porges, S. W., & Lewis, G. F. (2022). Safe and Sound Protocol (SSP) och återhämtning av trauma: En fallstudie. Harvard Review of Psychiatry.
- Finn, S., & Fancourt, D. (2018). Den biologiska effekten av att lyssna på musik i kliniska och icke-kliniska miljöer: En systematisk översikt. Framsteg inom hjärnforskningen.
- Chlan, L., Heiderscheit, A., & Skaar, D. J. (2018). Ekonomisk utvärdering av en patientstyrd musikintervention för IVA-patienter. Intensivvårdsmedicin.
- Ellis, R. J., & Thayer, J. F. (2010). Musik och autonoma nervsystemet (dys)funktion. Musikuppfattning.
Inga svar ännu